tisdag 6 mars 2018

Lite lokalhistoria


I gamla Bergvind, en årlig tidskrift som gavs ut av hembygdsrörelsen i Berg kan man läsa en hel del intressanta saker. Jag har 12 stycken, den första är från 1914 och den senaste är från 1970. Den gavs tydligen inte ut varje år. Men jag ser den till viss del som en sorts föregångare till Berg och Åsarna.
I den första kan jag bl a läsa om att man hade ett "Bondetåg" den 28 juni 1914 i Berg och signaturen B-e har skrivit en hyllningsdikt på sex verser. 
Det finns även en hel del biografier om folk dvs män som var aktiva inom skolråd, kommunalnämnd, kreatursförsäkringsbolag osv. Det var få kvinnor som tilläts ta till orda och vara med och ta beslut på den tiden. 

I tidskriften kan man även läsa lite om när Jämtland kristnades och om Bergs kyrka. Jämtland blev kristnat under senare delen av 1000-talet. 
På runstenen som finns på Frösön står det att Austumader Gudfastarsson lät kristna Jämtland. Han var en mäktig och förnäm man som förmodligen byggde kyrkan på Frösön och i en gammal urkund får man även veta att han lät bygga den första kyrkan i Härjedalen tillsammans med en man som hette Ljot Dagson
Jämtland blev kristnat före år 1111 då landet hörde till Uppsala stift även om man politiskt kom att vara en del av Norge. Härjedalen lydde under norske biskopen i Trondheim.

I Jämtland uppfördes stenkyrkor i enkel utformning och flera av dessa finns fortfarande kvar. Kyrkorna byggdes ofta på platser där man tidigare blotat enligt asatron, t ex Frösön, Norderön, Hackås (Hof), Näs, Ås och Alsen.

De äldsta kända förteckningarna över pastoraten i Jämtland är från år 1314 och 1316; det finns då 20 pastorat och 38 socknar i landskapet. Efter krigen på 1500-talet minskades antalet pastorat till 10.

Prästernas och allmogens rättigheter bestämdes i ett myndighetsbrev år 1303. Och i Diplomatarium Norvegicum finns dokumenterat att prost funnits redan år 1303 -men tyvärr står ej namnet nedskrivet. Abraham Hûlpers  har noterat att en Agmunder i Hammerdal varit prost redan 1282.

När den första kyrkan byggdes i Berg är okänt, men enligt denne Hûlpers så var kyrkan i Berg mycket gammal och belägen vid Storsjöns södra vik, man höll gudstjänster i kyrkan som utom "vanliga" prydnader inte innehöll några märkvärdigheter.

"Den gamla kyrkan var murad av gråsten och har stått ifrån forna tider, då det varken av befintliga handlingar eller på annat sätt är känt från vilket årtal. Den är 26 1/2 alnar lång, 14 alnar bred och 10 alnar hög under väggbandet och är försedd med läktare på norra långsidan och västra tvärmuren samt med en särskild läktbyggnad vid östsödra hörnet framme i koret. Men ändå är rummet otillräckligt för sockenborna, vilka i senare tider förökat sig ansenligt till ungefär 1100 personer. Murarna är även  mindre pålitliga, i synnerhet är muren på norra långsidan remnad, men sakristian är nyuppsatt och murad av sockenborna för några år sedan."
  
Jag har formulerat texten, ur det första protokollet av den s.k. häradssynen år 1778,  till läsvänlig svenska. 


< Marby gamla kyrka. Kanske var det så här den gamla kyrkan i Berg såg ut. Ett ganska vanligt utseende som många gamla kyrkor har. 




Även Ovikens gamla kyrka går i den här stilen, men med en vacker klockstapel vid kyrkan.




2 kommentarer:

  1. Hej hej. Roligt att läsa din blogg högt i bilen för några gamla bergsbor på väg till Hoverberg från Stockholm. Birgitta Öst, f 48, och Ingrid Vesterberg, f 33. Birgitta har 50-års träff med sina studentkamrater i Östersund i morgon.

    SvaraRadera
  2. HEJ! SÅ ROLIGT med kommentar från någon som har lite band till Hoverberg!! Hälsa Brigitta Öst, jag minns henne -och hennes bror Bengt, även om de var lite yngre. Var lite avundsjuk på dem för de kunde gå gratis på film! -deras far tillhörde väl dem som skötte "Ordenshuset" en gång i forntiden. Känner även igen namnet Ingrid V.

    SvaraRadera