Jag hade ett möte inbokat där med en jämtättling med rötter i Hoverberg, nämligen Svante Holmbaec Tirén, som ville överraska mig med något. Han hade ett uppdrag där idag- kan tänka mig att det handlade om kultur. Kanske gamla hus... Något han är mycket engagerad i och aktivt jobbar för att bevara. Nere i det gamla industriområdet står otroligt många gamla byggnader och förfaller. Det är en stor skam. Stora hus som hade kunnat byggas om till bostäder med ganska så många hyreslägenheter, som det ju är brist på här i Stockholm. Vad gör de styrande egentligen? Är det bara nybyggda, dyra och lyxiga bostadsrätter som ska finnas? Vem tänker på ungdomarna? Ska de behöva starta sina vuxenliv med stora bankskulder när de vill flytta hemifrån till något eget!
***** Nu ville Svante överraska mig med något... och jag blev ju nyfiken. Det visade sig vara farmors mjölkdiplom. Svante hade räddat det ur släkthuset innan det skulle rivas i höstas!! Han hade tänkt på mig och mina minnen från gården. Även han tyckte det var trist att så mycket förstördes vid rivningen. Min kusin, som äger gården, hade ej ens brytt sig om att tömma huset på allt bohag. Där fanns bord, stolar och annat som var en del av det gamla möblemanget. Allt förstördes vid rivningen. En stor skam.
Jag är så glad att Kusin Ingalill både kunde och hann rädda den gamla chiffonjen. Men allt annat... jag får tårar i ögonen när jag tänker på allt som har förstörts. Det borde vara förbjudet och åtalbart!
MEN nu så har jag diplomet i min ägo- och har någon i släkten anspråk på det- så lovar jag att överlämna det. Annars ska det få hänga på hedersplats hemma hos mig. Som ett minne.
Bilder från Lövholmsbrinken:
Och så farmors diplom:
Tack från hjärtat Svante!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar