austmoþ[(r)] kuþfastaʀ sun ' lit ra(i)[(s)]... ...(-)[(n)] (þ)(i)no auk| |kirua bru þisa| |auk h[on] [li](t) kristno eo(t)alont (o)sbiurn kirþi bru (t)riun rai(s)t auk (t)sain runoʀ þisaʀ
dvs:
Austmaðr, Guðfastaʀ sunn, let ræis[a stæi]n þenna ok gærva bro þessa ok hann let kristna Iamtaland. Asbiorn gærði bro, Trionn ræist ok Stæinn runaʀ þessaʀ
På svenska av idag:
Östman, Gudfasts son lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn och Sten ristade dessa runor.
Den enda (?) kända runstenen i Jämtland står på Frösön. Den ristades och restes omkring år 1050 när Jämtland kristnades. Stenen är den äldsta dokumenterade källan om Jämtlands namn; "Jamtaland dvs Jämtarnas land.
Enligt Snorre Sturlasson fick Jämtland sitt namn från Kettil Jämte som lät bryta bygd i Jämtland i början av vikingatiden. Enligt Snorre Sturlasson blev Jämtland, som sedan tidigare hade varit bebyggt av norrmän, befolkat av människor som ville slippa Harald Hårfagers stränga styre över det nyligen enade Norge i slutet av 800-talet. De arkeologiska fynden visar också att Jämtland har varit befolkat av bönder sedan yngre romersk järnålder (200-400 e. Kr.) samt att bebyggelsen blev mer omfattande under vikingatiden, och oavsett sanningshalten i Snorre Sturlassons kungasagor så är det troligt att Jämtland huvudsakligen befolkades från Norge.
På "jamska" säger man Jämtlann eller Jamtlann.
Men det finns olika stavningar i gamla dokument på hur namnet stavats:
t ex Jamptaland , Jempteland, Jemtland, Jamplann, Jamtlann
Själv säger jag nog "Jämtlann" när jag pratar min gamla hembygds dialekt. Det är i alla fall spännande att läsa historia och få ta del av hur livet i landskapet en gång var eftersom det nog är banden med Tröndelag i Norge som är starkast och som vi har en så gammal och spännande historia med. Och många, även jag, har hittat gamla släktband till Norge - när de släktforskat.
Och vill man läsa lite om Jamtlands historia så finns en mycket fin sida här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar