Kort historia Jamtland/Jämtland

Republiktiden 874-1178
Jämtland koloniserades samtidigt med Island, enligt Snorre Sturlasson. Islänningarna räknar år 874 som republikens födelse. Jamtland var självständigt, med egen lag och eget Allting på Frösön. Äldsta dokumentet är nog runstenen på Frösön från mitten av 1100-talet som dokumenterar beslutet om Jämtlands kristnande.

Norsktiden 1178-1536
Kung Sverre besegrade jamtarna vid Andersön år 1178 och Jämtland blev norskt. Trondheim blev då Jamtlands huvudstad, men behöll självstyre genom Alltinget Jamtamot. Omkring år 1200 knöts delrepubliken Ravund till Jamtland. Den heter idag Ragunda. År 1274 fick Jamtland gemensam lag med Norska riket och fick samtidigt sitt sigill. Jamtland fick även egen lagtingsplats Sproteidet på Frösön. Sedan kom unionstiden, först mellan Norge och Danmark och sedan med Sverige år 1389.

Dansktiden 1537-1645
Danske kungen Kristian III förklarade år 1537 att Norge upphörde som eget rike och blev tillsammans med Jamtland ett lydrike under Danmark. Huvudstad blev Köpenhamn och danska präster skickades upp till Jämtland som bekräftelse på att nu var det Danmark som styrde. År 1563 började de svenska krigen för att erövra Jamtland -man höll på i över 100 år fram till 1677 och under den här perioden bytte Jamtland tillhörighet mellan Danmark och Sverige tretton gånger.

Svensktiden 1645 -
Jamtland och Härjedalen räknas som svenska provinser efter freden i Brömsebro år 1645. Men blev först riktig provins tillsammans med Herjeådalen och Ravund efter freden i Lund 1679


Enligt Snorre Sturlasson var det en Kettil Jamte som gav namn åt Jamtland. Kettil Jamte utvandrade från Sparbu i Tröndelag med boskap och bohag. Många följde med honom, och man röjde skog och odlade upp stora områden runt bland annat Storsjön. Kettils sonson hette Tore Hälsing och han flydde till Hälsingland efter att ha dräpt en person.
Detta hände under kung Östen den elakes tid. Kung Östen även kallad "illråde" satte sin son som styresman i Trondheim, men trönderna slog ihjäl honom. De fick då välja mellan en träl eller en hund. De valde hunden.

Olav Haraldsson var kung i Norge men tvingades att gå i landsflykt år 1028. Efter en vistelse i Ryssland kom Olav hem till Sverige, samlade ihop en här och vände hemåt över Jamtland.
I Jamtland mötte han Arnljot Gelline, en jamsk viking som dömts fredlös vid tinget på Frösön. Arnljot följde med kung Olav och på norska sidan, vid Stiklestad stod ett stort slag där både stupade år 1030. Året efter fördes Olavs kvarlevor till Trondheim. Efter hans död spreds rykten om att under skett och man såg då Olav som ett helgon. Ryktet om hans heliga krafter spreds över alla länder i Europa och än idag är Olav skyddshelgon för över 340 kyrkor i Europa. 







Man började snart vallfärda till Nidarosdomen i Trondheim via olika vandringsleder. 
Den mest kända vandringsleden går från Selånger vid Sundsvall över fjällen till Stiklestad och sedan ner till Trondheim (Nidaros)  och idag är denna led en helig pilgrimsled som fått renässans - även i turismens fotspår. 

Många går leden varje sommar - kanske inte som en hyllning till Olav den helige men som ett sätt att hedra vår natur och historia.