Tiden går numera så fort- nyss var det vår och så kom den heta soliga sommaren och plötsligt går vi mot höst igen. Det känns som om jag inte hinner med. Allt liksom bara virvlar förbi. Och i år så blev ju allt så annorlunda pga corona-viruset. Har man inget eget ställe uppe i Jämtland att åka till, ja då sitter man där man sitter. Det känns i hela kroppen av längtan och saknad. Men jag går mina rundor härnere utefter Mälaren och genom skogspartier och gamla ängar så jag får i alla fall känna den där känslan av närhet till naturen.
Det känns som om denna sommar blev stulen och tyvärr får man ju ingen ersättning...
Och det verkar som att det där viruset kommer att hänga med en längre tid - kanske hela hösten? Usch. Så jäkla trist.
Nå det som är det är, men jag hoppas att nästa år blir positivare. Och att hälsan står mig bi så jag kan ta en tur upp till min gamla hembygd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar