Möten

Som sagt, det är på Hembygdsgården i Hoverberg man träffar gamla vänner och bekanta. Det var många som kom fram till mig och hälsade - en del kände jag knappt igen, det var så många år sedan vi sågs; men i möten med många andra kändes det som om tiden nästan stått stilla. 

Boel (Elander), som var jämnårig med mina äldsta två bröder, träffar jag varje år numera; Hon flyttade hem till byn för många år sedan, och är aktiv inom hembygdsföreningen. 
Hon som var kär i min bror Gusten för att han hade en så fin skjorta... vilka gulliga minnen folk kan ha.

Erik Salomonsson (med käpp) är gift med min skolkamrat Anne-Marie (Karlsson) och han är en av medlemmarna i redaktionskommittén för Berg&Åsarne

En kamrat från skolåren är Iréne (Karlsson) >        Hon gifte sig med en pojke från en grannby och blev kvar i hemtrakterna. Och varje sommar så träffar vi på varandra vid besök på hembygdsgården. Iréne spelar bl a Nyckelharpa, ett för mig ganska anonymt instrument som jag kom i kontakt med genom en arbetskollega, Ulla, inom Stockholms stad. Hon spelade detta ovanliga stråkinstrument. 

Min arbetskollega hade bland annat gått i lära hos Eric Sahlström >>>                     Han var folkmusiker från norra Uppland som även byggde sådan instrument. Och Ulla hade varit på musikturné till Irland och där hade de fascinerats av instrumentet så att Ulla och hennes musikkollegor även fick göra ett musikprogram på radion där.  Idag har ju nyckelharpan blivit "upptäckt" igen genom moderna uttolkare av musik; både gammal och ny. Det är spännande att musik och ovanliga instrument åter blir lite kända.