Det var en ljum förmiddag i augusti när de tre männen hörde något underligt. Ett starkt, vinande ljud fick dem att titta upp och se en spolformad projektil med korta vingar på ungefär 100 meters höjd. Projektilen flög över Svenstaviks gamla station och störtade sedan i Storsjöns vatten. Ännu en spökraket hade slagit ner i Sverige.
Året var 1946 och de tre männen i Svenstavik, som i Försvarsmaktens rapport bara presenteras med efternamnen Åström, Andersson och Edström, var långt ifrån de första som sett mystiska raketer, projektiler och ljusfenomen på den svenska himlen det året.
Texten ovan har jag kopierat från tidningen Östersundsposten. Det var en mycket spännande tid efter att kriget slutat och vårt land började kunna känna lugn igen efter all oro och olika politiska utspel för att hålla vårt land utanför kriget. Våra grannländer hade drabbats oerhört så den svenska regeringen hade gjorde allt för att framstå som neutrala och undvika att reta upp tyskarna. Man kan nog ha olika synpunkter på hur dåvarande regering agerade.
Själv har jag svaga minnen av hur viktigt det var att fönstren täcktes helt om kvällarna så att ljus ej skvallrade om vart människor bodde. Som om det skulle hjälpa... Och man pratade om "sabotage"; de uttalade ordet som "sabo tage" alltså utan det "sche"-ljud som ska vara, "han" var någon farlig trodde jag som tolkade uttrycket som "farbror Tage". Och jag var så rädd att den farbrorn skulle komma och göra oss illa. Det var nog en hel del som gjorde att folk i allmänhet kände sig både rädda och otrygga även efter krigsslutet.
Många vuxna män hade kallats in under krigsåren; Min far stationerades uppe i Haparanda-trakten och han med soldatkamrater vaktade gränsen mot Finland. Samtidigt så hjälpte de flyktingar från Finland att snabbt ta sig över till Sverige.
Det var några kalla vintrar och jag har läst breven som min far skrev till min mor under den tiden. Han berättar bl a i ett brev att hans kompani fått en låda apelsiner till julen- men att allt var djupfryst. Militärledningen hade ej tänkt på att packa och skydda frukten mot den starka kylan.
Vilken julafton...
-och tidningarna rapporterade....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar