Sommarens jämtlandsbesök

Det är på Hembygdsgården, som är öppen varje söndag, man kan träffa gamla vänner och bekanta. En del hemma på sommarbesök och andra, som bor kvar; alla en del av min ungdom. Alla söker sig till Hembygdsgården, en gammal och välkänd mötesplats.

På hembygdsgården serveras kaffe med hembakade kakor och bullar. Ibland helt nybakat mjukt tunnbröd (tyvärr inte denna söndag jag var där)

Här sitter söta Britta, en skolkamrat, vars "lillebror" Bertil Glansberg är en av de engagerade vid hembygdsgården och redaktionsmedlem i årskriften "Berg och Åsarne" och bredvid Britta sitter gamle, gode, härlige Filip som brukade skjutsa oss ungdomar i sin taxi till dansbanan - om vi hade råd att åka så lyxigt... 

Det hände att Filip bjöd på lift, när han såg att vi fick gå till fots hem och ingen stilig kille fångat vårt intresse och bjöd på bilskjuts. Vi var ju lite kräsna. Och Filip hade ju ändå vägarna förbi...

En annan gammal skolkamrat och kär vän är Thord Eric Nilsson, tidigare sportchef på ÖP, och självklart sågs vi en stund uppe på hembygdsgården. Han har skrivit mycket om sport och besökt de flesta OS under de senaste 50 åren. 

Några av familjegravarna besöktes och därefter en stunds vila i Bergs kyrka.

På andra sidan sjön går järnvägen mot Östersund.

Utsikten är mot Skanderåsen, med en gammal fin stationsbyggnad. Jag minns att slänten ner mot Storsjön på den sidan brukade lysa röd av "rallarros" på försommaren varje år.

Nostalgi...

Hembygden...

Ett skåp på Hembygdsgården i Hoverberg, min barndomsby, är fyllt av fantastiska slöjdarbeten av en bygdens son, Gunnar Mannberg, som är lillebror till Sören Mannberg- fotbollslegendar i Hammarby -och Bergs IK! Jag skrev om Sören på min gamla blogg; ska leta reda på om jag har klippen kvar och scanna in dem igen.

Jag ville så gärna ta i sakerna, känna på dem, leka med dem; men de förvaras i ett låst skåp.  Suck- ett sådant vill jag ha...

Att leka lite turist...

Varje gång jag besöker min gamla hembygd så är ett besök på Wikners uppe i Persåsen ett 'måste'.

Och utsikten från Persåsen är ju bedövande vacker.

 Det är spännande att vandra runt och se allt vackert hantverk som finns. Jag är bland annat mycket förtjust i Leif Wikners träägg- spännande konst som sätter fantasin i rörelse. Dessutom är det ofta utställningar av olika konstnärer, både lokala och utifrån. Själv glömmer jag aldrig Rosa Taikons silversmycken som hon visade en gång jag var på besök. Jag tror att hon haft utställning fler än en gång där.

Och det är mycket trevligt att träffa grundaren Leif Wikner och prata lite, samt äta lunch i den fina matsalen. Vid mitt besök nu så nöjde jag mig med frasvåfflor och hallonsylt; två portioner blev det dock för mig...så gott!

Jag kan rekommendera Wikners som ett utflyktsmål för alla som reser upp till Jämtland.

Nära mitt hjärta...  

 

Jag har besökt republiken Jämtland under juli månad och njutit av allt det sköna... 

Hoverberget - är nog landets vackraste berg!

Även om vår älskade lärare Carl-Göran Ekerwald  kallade berget "Stenlimpan"


  

Så tåga vi tillsamman bort

mellan Jämtlands gröna ängar

bort mellan nyland som prunka

fulla av bröllopsblomsters prakt.

Så skåda vi med gamman hän

över berg i blåa fjärran

hän över sjöar, strömmar, skogar

jämt kring bygder på vakt.

Fagert är landet som blev vår lott och arvedel

så firom dess fägring nu

med sång och stråkars spel.

Tändom ånyo det hopp som våra fäder närt!

För slit och mödor av fröjd och sol

ett mått oss beskärt.