söndag 23 december 2018

Unikt, värdefullt kulturföremål


Ibland händer saker som är oväntade,
som detta att ett gammalt föremål med anknytning till Bergs gamla kyrka, kom på auktion och kunde lösas in och nu förvaras i kyrkans lilla museum. Man kan läsa om detta i Länstidningen.
Och bland annat kulturarbetaren Svante Tirén är inblandat i historien. Han är suverän på detta med kulturhistoria och har tydligen en förmåga att alltid liksom hitta rätt. Läs hans öppna  Facebooksida- den är så intressant och lärorik.
Jag kan tänka mig att det finns/fanns en hel del saker från gamla kyrkan som hamnade hos andra när den kyrkan revs. Då tänkte man inte på att bevara sådant- man skulle ju bygga nytt, stort och fint.

Berg ville väl visa framfötterna att även de hängde med i utvecklingen.

Gammalt tidningsurklipp


En artikel från år 1886Jämtlandsposten berättar om ett naturfenomen som kallas "hägring" - jag har hört talas om detta men aldrig själv sett något sådant på himlen. 
Minns att min mormor berättade om att hon sett en hägring en gång och att det tydligen var mycket speciellt: det var en bild av en stad eller en by - minns tyvärr inte allt det hon berättade idag. Synd att man inte hade något att spela in allt hon berättade om. Mormor hade ju ett lång liv och hade upplevt mycket och jag minns att det var både roligt och spännande att lyssna på henne.


torsdag 20 december 2018

Juletid





Min systerdotter Anne har en stark kreativ ådra och skapar saker, bland annat mycket vackra smycken, julkort och prydnadssaker och hon återanvänder allt hon ser kan få ett andra liv.
  
Nu kom ett mail med foto på en julprydnad - och den är verkligen "jul" och kul att se hur hon använt sin fantasi och gjort något helt nytt och helt eget. 

Och just detta att återanvända, skapa nytt av "gammalt" är ju något vi alla borde tänka på.
Det slösas så mycket i vårt samhälle och det mesta är till nackdel för vår miljö och för oss själva.

tisdag 18 december 2018

Det lackar mot jul


För mig hör snö och jul ihop. Präglad som jag är av mina uppväxtår i republiken Jämtland. Men här i Stockholmstrakten är det inte så ofta vi har snörika vintrar. Men då och då så händer det att snön vräker ner i massor. Minns en vinter på 1980-talet då jag travadesnö upp till knäna utefter Sveavägen, på väg till skolan. Trottoarerna var helt täckta av snödrivor, men plogbilarna hade som uppgift att få alla gator snöfria för trafikens skull, så plogning av trottoarer för gångtrafikanter var något som kom i andra hand. Typiskt vårt bilsamhälle.




Men alla barn var ju glada som kunde leka i snön, skapa snögrottor och snögubbar. Så de barn som växte upp då har ju minnen av några "riktiga" vintrar. 



Nå, nu har vi fått lite snö och en tjock vacker frost som klätt in hus och träd så allt ser ut som ett julkort. Och idag så har barn tagit den första åkturen med pulka på Julikullen, en liten park med en brant kulle i mitt kvarter -helt perfekt för små barn att njuta av.

Det luktar vinter.