fredag 28 oktober 2016

Ur Diplomatarium Norvegicum


Hoverberget i Jämtland  är det berg som jag föddes vid och växte upp med och från vars högsta punkt man kunde se hela världen,- när jag var barn. 
Vid bergets fot bodde en gång Ketil á Bergekänd som Ketil Skäggeson
Han var den man som nästan hela Bergsbyn härstammade från. 

Ketil är en person vi inte vet så mycket om. Men han finns nämnd i ett gammalt dokument redan år 1336 som "konungens handgångne man"; alltså den som drev in skatter och det finns även några skriftliga källor från den tiden Jämtland var en del av Norge.
Några namn som "Ketilsbäcken" och "Skäggemyr-änget" lever fortfarande kvar i socknen. Ketils gård finns kvar och den fanns i samma släkts ägo i över 600 år. Det är en av Sveriges äldsta släktgårdar och kallas "Ol-Sjuls"-gården i folkmun.

Följande brev, som troligen är skrivet av en ättling till Ketil, finns noterat i Diplomatarium Norvegium. Jag tycker det är både ett vackert och välformulerat brev, känns som en personlig hälsning från 1500-talet:


Sammendrag: Radgerd i Mjela ( i Möske Sogn) sælger til sin Broder Olaf Ketilson og sin Broderson Ketil sin Sösterlod i Gaarden Berg i Jæmteland.
Kilde: Efter Orig. p. Perg. i kgl. Vitt.-, Hist. - og Antiqv.-Akad. i Stockholm. Seglene mangle.
Nummer: 1019.
Dato: uden Dag 1500.
Sted: Jæmteland. Brevtekst (fra den trykte utgaven): 

Alle dandemen som thetta breff see eller høra lasas kennis iak Radgerd i Miela meth thetta vpne breff thet iak meth beradno mode kerlika vnth ok selth haffver minom elskelige broder Olaff Kætilson ok min broderson Kætil sva mykit som min retthe systerdel var i Bergh badhe løsth ok fast ok haffua the giorth mine fullo atnøgio effter min vilie. Thy giffuer iak them quith ok frii for mik og alle mine effterkommandhe fran mik ok mine effterkommande ok vndher forde Olaff min brodher ok hanss son ok vnder hanss effter kommande meth allo thy ther nw vnder ligger ok aff aller  ligath haffuer thil en vbrytelika stadfesto sva ath hulkin thet vmakar i nakra handa mattho skal svara effter thy lag giffua ok staa sidan køp som ader. Thesse gode men thil vithniss Pedher i Nexttistadh ok Anders Karlson thil sanning her vm bider iak skælike men vm sin insigle ath henge for thetta breff Karl Matenson Per Anderson Per i Sanda ok Jon i Mateness.
Scriptum Jempcie anno dominj millesimo quingentesimo.

söndag 9 oktober 2016

Jämtland - så började det



Jämtland och Härjedalen utgöra (jämte Ytterhogdals socken med Ängersjö kapell i Hälsingland) Jämtlands län, som bildades år 1810. Jämtland hörde förut till Västernorrlands, Härjedalen till Gäfleborgs län. Det är beläget mellan 61' 34 och 65' 7 nordlig bredd samt 1' 1 och 6' 3 västlig längd från Stockholms Observatorium. 

Största längden ( i N och S) är för länet i dess helhet 390 km och för Jämtland ensamt 315 km. Största bredden (i Ö och V) är för Jämtland såväl som för länet nära 250 km. Härjedalens största längd ( i NV och SÖ) är 180 km, dess största bredd ( i SV och NÖ) är 90 km. Länets ytvidd utgör 50,972 kvkm, hvaraf Jämtlands 37,015 kvkm och Härjedalens  jämte länsdelen avf Hälsingland 13.957 kvkm.

Jämtlands län gränsar i väster och nordväst till Norge, i nordöst till Västerbottens lappmark, i öster till Västernorrlands, i sydöst till Gäfleborgs och i söder till Kopparbergs län. 

Länets gräns mot Norge fastställdes i 1751 års gränstraktat. Gränsen  mellan Jämtland och Härjedalen bestämdes första gången vid den tid, då Jämtland kom under Norge och fastställdes ytterligare genom en dom af 1483. Gränsen mellan dessa landskap å ena sidan och det öfriga Norrland å den andra finnes angifven i en gränsurkund af 1273.

Ur  Svenska Turistföreningens Resehandbok X från år 1911 


Hon var en av våra bästa


Mjölkminne

Jag sprang över skaren i smällkalla kvällen
och stjärnorna föll över Oviksfjällen
och dunk som ett hjärta lät mjölkmaskinen
och korna stod kolugna mittemot svinen
och radion med Flottarkärlek stod på
för korna mjölkade bättre då
och mjölken var spenvarm i hämtarn och fet
opastöriserad i opaket
och ville man ha information
om mjölk gick man direkt till kon.


Bodil Malmsten ( 1944-2016)      
           


Jag läser Bodil Malmsten igen och njuter. Hon var en av våra finaste författare, var klok, hade humor, värme och var så beläst samtidigt som hon var sig själv. Så genuin. Bara att kunna skriva en sådan här dikt baserad på sin uppväxt i Bjärme - säger allt. Hon berättar sådant jag själv upplevt, när byarna var levande med sina små jordbruk, det var tiden innan TV kom och förändrade allt.

"Första minnet
Min mormor i Norrlands inland och fjälltrakter var ett miljömässigt ideal, hon återvann allt.
Påsar, snören, burkar, papper. Allt gjordes rent, slätades ut och togs om hand.
Potatisskal och matavfall till grisarna, askan från spisen blev gödsel åt vinbärsbuskarna.
Utslitna kläder och sänglinne lagades så länge det gick, allt vårdades så länge det höll ihop, sedan blev det mattrasor.
Snart är jag den enda i världen som kan klippa hörn på mattrasor, en konst som antingen dör ut med mig, eller blir ett naturligt återvinningsmål den dagen världen inser att vad den huvudsakligen består av, är miljö."

ur boken "Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag" (2012)


Bodil Malmsten 1944-2016


***************************

Mitt roligaste minne av personlig kontakt med Bodil Malmsten var när hon hörde av sig efter att vi båda hade artiklar med i gamla kulturtidskriften "Jul i Jämtland". Hon tyckte om det jag skrivit. Det var ett barndomsminne jag skrivit om och tänk, min konstlärare i skolan, konstnärinnan Brita J-son Iwald hade gjort en så fin illustration till min artikel.
I samma nummer hade även min älskade lärare från Realskolan, Carl Göran Ekerwald, medverkat så det kändes lite extra speciellt för mig.

Efter några år så fick jag kontakt med Bodil igen och vi mejlade varandra under en tid. Intressant och stimulerande. Vi var båda "jämtstårscher" som hon sa. Hon växte upp i en grannby så "jamskan" hade vi båda som förstaspråk. Hon valde att studera i Östersund, medan jag gick i kommunens realskola i Svenstavik innan jag och familjen flyttade till Stockholm.


Så småningom flyttade Bodil ner till Frankrike och vår kontakt rann ut i sanden. Jag tror att hon hade det lite jobbigt rent personligt en period. Men hon var en härlig pennans krigare och kunde formulera sig så att det kändes inombords när man läste.
Hon är saknad.