Inte riktigt dags att bada än...
Men änderna nere i Vinterviken ser ut att njuta av vattnet.Brr... det var bara några pluss-grader när jag var nere vid stranden häromdagen. Tyvärr hade jag inget att bjuda dem på, de är vana att folk kastar brödbitar till dem.
Då föredrar jag kanotisterna som är ute och paddlar så fort isen försvunnit.
Vågor, vilolösa vågor. Bortom alla tidsmått följer du deras slag mot stranden.
Bergsstårscha Charlotte överraskade med några bilder från Hoverberg - våren börjar göra sig lite påmind även där. Och det brukar gå fort - har snön börjat smälta så är marken snart redo för grönska.
< Den här bilden är tagen från Mannbergs med en bit av Hoverberget som bakgrund.
Tidig vår är som ett bladlöst träd som snart kommer att vara grönt.
Andas man in så känns luften så ren och så nyttig. Vårkänslor.
Så ser man en del av byn när man är uppe på berget. Snart kommer åkrarna att grönska, och kanske betas av kor (?) och hästar. Eller att man odlar hö som tas om hand under skördetiden i juli månad.. 
Och här en vy mot sjön när solen intagit platsen. Man kan nog fortfarande åka skidor -med rätt valla. Men isen börjar strax att tunnas ut så inga turer på sjön.
Var rädd om livet!
Jag tänker ibland att jag borde ha åkt upp vintertid och njuta av riktig vinter -men, men: Jag föredrar sommaren. Då man kan njuta dygnet runt av den sköna naturen och nätterna är nästan lika ljusa som dagarna.
Här har jag gått och även åkt bil många gånger. Vägen ner mot gamla "Jörners" -affären (numera stängd) och pensionat Strandgården som just nu genomgår en restaurering och ommålning. Nere vid husen delade sig vägen: till höger går den upp till byn och runt Hoverberget. Till vänster åker man mot bl a Vigge, Myrviken och Oviken. Och en bit uppefter den vägen från korsningen till vänster, bor min kära f.d. skolkamrat Maggan- som jag kunnat hälsa på i många år och samtidigt kunnat njuta av min gamla barndomsby. Maggan har sagt att det alltid finns en säng för mig hos henne. Jag hoppas kunna ta en tur upp i sommar och hoppas att den här virus-smittan ska ha lättat där uppe, så att aktiviteter kan vara öppna under semester-perioden.
Så är det riktig vår och det känns i kroppen när jag är ute på mina motionsrundor. Idag blev det en extra lång runda ner till Vinterviken och en kopp kaffe på Caféet med nybakad kanelbulle. Det smakade mmm!
Så gick jag en lång runda utefter vattnet, var upp på åsen och såg ut över Mälaren. Så vackert. Och så detta med naturen som bjuder på både sjöfågel och spännande tall-rötter. Jag njuter av allt.
Idag var det även lagomt med folk därnere så lilla bryggan var ledig att sitta på och njuta av vårsolen.
Jag är glad och tacksam över att jag har ett så fint utflyktsmål - där jag kan gå i min egen takt och bara njuta.
På hemvägen träffade jag på en fd arbetskollega så vi satt i varsin ända på en bänk i parken och pratade en lång stund. Det var trevligt- man kan träffa på bekanta och umgås lite utan att känna sig utsatt.
En del dagar är bra dagar.