Titta uppåt

  foto:  ©RobertS.  

En promenad i skogen bland alla stora träd. Ljudet av tystnad när träden samtalar med varandra. För att höra eller förstå vad som sägs måste man ha lite kunskap och fantasi. Det är ett särskilt språk som väcker minnen hos mig.  Minns när jag gick skogsvägen för att hälsa på hos min skolkamrat Görel eller när jag gick genom två skogsområden för att hälsa på hos min skolkamrat Maggan. Då hörde jag trädens ljud som ett särskilt språk.

Det var spännande för ibland hade man tur att se några "vilda" djur som t ex en älg som travade tvärs över stigen upp mot en tätare del av skogen, eller en räv som raskt sprang under granarna och bara försvann. Och så den vilda katten, dvs lodjuret eller "gaupa". Och så alla dessa fåglar -allt från hackspettar till ugglor och andra stora fåglar som gled svävande över trädkronorna. 

Och så att ställa sig där träden var särskilt höga och titta upp mot himlen, och känna sig som en del av allt. Jag kan än idag känna det där suget när jag tar en skogspromenad. Som om kroppen vill uppåt, högre och se allt man inte ser från marken. Vi lever i en underbar värld, som vi måste värna om och vara rädd om. Det är vår enda värld.