Margareta, även kallad Maggan, är skolkamrat och vän sedan barndomen.
<<< Här lyckades jag ta ett kort, oftast vänder hon sig bort när jag har kameran redo.
Karin, Ingrid, Margareta >>>>>
Vi lärde känna varandra via söndagsskolan -både den som Frälsningsarmén hade och den som kyrkan hade. Jag minns dessa söndagsskolor -helst Frälsningsarméns, den var roligare än kyrkans och många av bibelns berättelser lärde vi oss med lek som verktyg. Frälsningssoldaterna hade en låda med sand och fina färgglada pappfigurer på alla personer i bibeln och det användes för att åskådliggöra det som berättelserna handlade om. Det var som att se och lyssna på en sorts lekteater med både prat och sång.
När vi började bli lite äldre, i 10-12 års-åldern, besökte vi Frälsningsarméns "sångkvällar" som mest bestod av sång och gitarrmusik, ibland hade de "festmöten" och då var det båda unga och gamla som deltog. Så på något vis lyckades Frälsningsarmén engagera och deras festkvällar var mycket omtyckta. Det var nästan som en form av "ungdomsgård" innan sådana fanns.
När IOGT började med sina aktiviteter och hobbykvällar i Ordenshuset så var det dit vi alla gick och hade hobbykvällar, teaterlekar, lärde oss dansa- Så det fanns verkligen ställen för social verksamhet och som var omtyckta. När jag minns och skriver detta så känns det som en totalt försvunnen värld. Allt verkade så lugnt och tryggt, som i en fin saga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar