Gummor

Gummor fanns det många av när jag var barn. Klädda i lång kjol och med ett huckle runt huvudet. Alla så snälla -som gummor i en sagobok. Gummor med lite smågodis i sin förklädesficka som de bjöd oss barn på. 
Alla har vi kanske läst sagan om den lilla, lilla gumman som bodde i ett litet hus? Precis så såg mina gummor ut.

Jag hade två fina, snälla gummor som grannar när jag var barn, dels tant Signe och så moster Lina, som vi kallade henne. 

Tant Signe bodde i en stuga alldeles ovanför gården Bergvik och moster Lina bodde i torpstugan "Jansmårs" som låg en kort bit ovanför mitt hem Källhagen.

Tant Signe minns jag som en som ofta satt och kardade ull och sedan spann ullen till garn. Det var spännande att få sitta bredvid henne och titta på. Hon var så flink med händer och fingrar. Jag minns inte att Tant Signe och hennes man hade får- kanske var det så att hon tog på sig jobb åt andra? 

T ex åt en annan äldre dam: Tant Anna i Rosbergs borta i Galhammar -för jag minns att hon hade några får och att hon stickade sockor åt min far - som han tyckte luktade så starkt av får att de måste tvättas ordentligt flera gånger så att den lukten försvann. Annars ville han ej använda dem.

"Moster Lina" - var mormor till mina kusiner Åke och Gunnel, och när vintern kom med allt för mycket snö att ta sig fram i, så bodde hon hos sin dotter Gunhild och hennes familj. Det kändes ju bättre för dem också att slippa all oro för problem med snö och kyla. 

På somrarna kom Moster Lina ofta och ville ställa sin bordsklocka rätt -hon hade glömt att skruva upp den så den hade stannat. "je e sa glöumsk" sa hon och skrattade gott. Jag minns att Moster Lina, som ofta anlitats som kokerska hos folk i byn när det skulle bli kalas; t ex 50-årskalas eller andra jubileer, berättade att hon minsann under sitt liv hade rullat köttbullar i så stora mängder att det nog blev en hög lika stor som Hoverberget.  

När jag tänker på dessa tanter från min barndom så ser jag dem idag som personer ur ett annat samhälle, ett jordbrukssamhälle där man levde nära och av det som man odlade och djur man födde upp. Och det fanns plats för alla - även för gamla tanter som ej orkade med "vanligt" jobb -men som ändå hade en plats i samhället. Dessa tanter hade stora kunskaper som var både nyttiga och användbara i bygemenskapen.

Jag tvivlar på att det finns några sådana rara gamla gummor kvar idag.