Det där berget...

Jag fick en så fin mailhälsning från Bergstårscha Charlotte M med ovanstående foto som hon tog igår när hon cyklade runt Hoverberget. Man ser att våren är på väg och isen har snart smält bort på sjön och en himmel som lovar vackert väder.

Jag minns att min farmor sa att när himlen färgades så röd vid solnedgång så skulle dagen efter bli en vacker dag med sol och blå himmel. Känner mig lite avundsjuk på Charlotte som får uppleva detta. Och bara det att cykla runt berget är en upplevelse - förbi många gamla gårdar genom småbyar som Vattviken och Eltnäset. Och så kanske stanna och göra ett besök i grottan, som ska vara den största klyftgrottan i Skandinavien.

Grottan "upptäcktes" 1897 av en tonårsgrabb som hette Jöns Erik West som inte kunde motstå sin nyfikenhet, utan klättrade ner i klyfthålet som alla var nyfikna på. Och där stod han och såg knappt något - och anade nog inte att han precis gjort det som många gärna hade gjort, men inte vågat. Genom en spricka i grottans tak sipprade lite ljus in och till sin förvåning så hade Jöns Erik West ett jättestort grottrum omkring sig. Han stod mitt i "Hoverbergs-gubbens" egen stora sal; tjugofem meter upp till tak och åttioen meter lång och tolv meter bred. Vilken upptäckt!

Idag så har man underlättat för besökare och har sprängt bort lite berg i öppningen och fixat trappor ner i den helt ursprungliga grottan. El-ljus finns och man kan idag uppleva det mäktiga i att vandra runt i en jättehåla i berget och känna av det lite mystiska som gamla sägner berättar-nämligen att här bodde en gång en jätte som roade sig med att kasta sten på andra byars kyrkor. Jätten drevs så småningom bort av bygdens folk och genom århundradena har självklart sägner uppstått om denne jätte. Hoverberget består av urbergsporfyr, som bland annat geologer gärna vill studera. 
Enligt grottforskare har grottans hela längd uppmätts till 170 meter.

Berget är ju så speciellt där det ligger ganska långt från fjällvärden - en naturens tidiga utveckling när allt en gång började. Tydligen så fanns det många sprickor och under årtusenden så hade Hoverberget genom jordytans rörelser landat på den plats det är idag. Fjällen kan man skåda från bergets topp. Ett omtyckt utflyktsmål med en vidunderlig utsikt. Och som sagt berget har fängslat folk och gamla historier om dess tillkomst har växt och förändrats under tiden.